Efter att varit involverad i arrangerandet av förra årets Live at Heart Film Festival så funderade vi på hur festivalen kunde göras bättre inför detta år. Vi kom under våren i kontakt med arrangörerna till Peace & Love Film Festival som letade efter ett nytt hem för sin festival. Holger Carlsson, en av festivalgrundarna, sa ”Vi sökte en stad som älskar konst” och valet föll på Örebro.

Så här i efterhand tycker jag att vi fick ihop ett fantastiskt utbud av film, varav många syns i vår trailer:

Höjdpunkter

Det hände så mycket spännande saker under festivalen i år. Vi hade exempelvis flera underhållande barnfilmer, exempelvis Molly Moons fantastiska bok om Hypnos och den animerade Havets sång. Vi hade även en tävling där kortfilmer världen över tävlade om 10 000 kronor där den fransk-kinesiska filmen French Touch vann bland flera spännande bidrag.

Utöver det hade vi även storbildsskärm på Stortorget där vi på kvällarna hade utomhusvisningar av jubileumsfilmer. Vi började spektakulärt med The Rocky Horror Picture Show, där publiken även fick vara med och delta i filmen. Sedan följde Tillbaka till framtiden, Casablanca, Hajen och Tommy. Det skrevs en del om det i lokaltidningarna:

Vi hade även många premiärer, både bland kort- och långfilmer. En av dessa var den svenska filmen Aerobics – A Love Story, som även tog hem tre av de åtråvärda priserna. En full lista över vinnarna finns på hemsidan.

En av de riktigt häftiga sakerna var dock att vi hade besök av Martin Hunter, mannen som arbetade tillsammans med Stanley Kubrick på Full Metal Jacket. Han gjorde ett kommentatorspår till filmen för besökarna. Tyvärr hann jag bara hälsa på honom första dagen, annars hade jag sett fram emot att få tala lite mer med honom hans involvering i The Chronicles of Riddick och Drakar och Demoner – Tronländaren. Det är vad jag är mest missnöjd över att ha missat, tätt följt av utomhusvisningarna (som jag var tvungen att missa på grund av att det dagliga arbetet utanför filmfestivalen och sjukdom tog för mycket energi).

Reflektioner

Överlag blev det en lyckad filmfestival och en betydligt bättre upplevelse för både gäster och besökare än förra året. Mycket beror på just det faktum att folket bakom Peace & Love Film Festival hade högre ambitioner än vad vi hade förra året. Det var riktigt stressigt emellanåt och man utsattes för en del prövningar, men det är just det som får en att utvecklas och förbättra sig. Det är exakt det som leder till att nästa års filmfestival kommer bli ännu bättre än tidigare.